AMERIKABREVET (PADDY'S LAMENTATION)
Irland var det land som förlorade flest invånare till Amerika under den stora emigrationen. Irland var fattigt och många såg ingen annan utväg än att prova lyckan i det nya landet. Många irländare for över med hopp om en plätt jord men där de istället blev intvingade i armén för att slåss under inbördeskriget. De skrev brev hem om hur det faktiskt låg till och Paddy's lamentation är sprunget ur en sådan hälsning. Svenskarna for som bekant också över och de skrev också brev hem. Därför blev parallellen till Sverige och Skaraborg inte särskilt svår att dra.
Käre broder, hör mitt ord, du bort i den gamle höga nord
jag skriver dig ett brev ifrån Chicago
Jag vill varsko dig, min bror, det är annat än du tror
och jag ber dig, bli så kvar hemma i Sverige
Jag har ej sett mig om min bror, sen den dagen då jag for
och det sista som jag såg var mor vid grinden
Jag för lyckan mig begav, över Atlantens stora hav
Och jag ruvade mitt hopp uti dess vagga
Hör mitt ord, och ta dig nu i akt
I Amerika, finns inte det du söker
Här är bara krig och död, här är svält och hungersnöd
Och jag önskar jag var hemma än i Mossen
Det var jag och femti andra män, som hade lämnat hus och hem
Och vi närde blott en dröm om att få så vårt eget bröd
Men så fort vi steg iland, lades bössan i vår hand
och de sa, Nelson, you must go and fight for Lincoln
Kapten Mattsson, gjöt oss mod, men med allt för stora ord
det var vår plikt att slåss och dö för Unionen
Och ja, jag slogs och gav mitt ben, nu står jag utanför armén
och som en krympling, jag nu vandra här på jorden
Jag är blott en broken man, som har lämnat hus och land
och jag saknar gamla Sverige in i märgen
Så tag aktning nu min bror, och ge min kärlek till vår mor
Och må satan dra Amerika i elden